När och hur du ska planera processventilation i verkstaden

Att planera processventilation är en avgörande del i utformningen av en säker och produktiv verkstad. Dålig luftkvalitet påverkar inte bara operatörernas hälsa – den sliter också på maskiner, stör processer, och i värsta fall innebär en explosions- eller brandrisk. Trots det är ventilation ofta en undanskymd del i investeringsplaneringen. Den här guiden hjälper dig att planera ventilationen i rätt tid, med rätt teknik och rätt förutsättningar.

1. Planera ventilationen tidigt i layoutfasen

Ventilation bör dimensioneras parallellt med verkstadens maskinlayout och processflöde – inte efteråt. När tunga bearbetningsmaskiner, svetsrobotar, slipstationer eller målarrum planeras in, måste man samtidigt:

• Identifiera källor till gas, rök, partiklar, damm eller värme.

• Analysera arbetsflöden och placering av operatörer.

• Förbereda kanaldragning, utrymmen för filteraggregat och tilluftsintegration.

Att “försöka få in ventilationen i efterhand” leder ofta till ineffektiva lösningar, höga ljudnivåer och bristande åtkomst för service.

2. Förstå vilka processer som genererar vad

Olika bearbetningsmoment genererar olika typer av luftföroreningar. Att veta vad som behöver ventileras bort är grundläggande för att välja rätt teknik. Här är några exempel:

Valet av ventilationsstrategi bygger på emissionstyp, exponeringsväg och källgeometri.

3. Välj rätt ventilationsprincip

Det finns i huvudsak tre principer för processventilation:

• Källutsug (punktutsug): Effektivt om föroreningarna uppstår koncentrerat – t.ex. vid svetsning eller lödning. Kräver att operatören inte förflyttar sig i förhållande till utsuget.

• Inbyggda kabiner / kapslingar: Lämpligt vid robotceller, AM-stationer eller pulverbearbetning. Förhindrar spridning men kräver ofta HEPA/aktivt kol-filter och övervakning av tryckfall.

• Allmän ventilation (spädning): Används för att hantera resterande halter som inte fångas vid källan. Måste kombineras med korrekt tilluft för att förhindra kortslutning eller överventilation.

4. Räkna på flöden och tryckfall – inte bara på ”känsla”

Det är vanligt att överskatta eller underskatta behovet. Professionell planering bör innehålla:

• Beräkning av erforderlig lufthastighet vid källan (t.ex. 0,5–1,0 m/s vid svetsning).

• Dimensionering av kanalsystemet för att undvika för höga tryckfall (>800 Pa ger ofta problem).

• Val av filterklass – t.ex. ePM1 85% för svetsrök, HEPA H13 för metallpulver, aktivt kol för VOC.

• Beräkning av buller från fläktar och utblås – särskilt viktigt i verkstäder med öppen yta.

Rätt dimensionerade system sparar energi, kräver mindre underhåll och fungerar bättre över tid.

5. Tänk integrerat med tilluft, värme och kyla

Ett vanligt misstag är att installera utsug utan att dimensionera tilluften korrekt. Konsekvenser:

• Luft tas från fel plats (dörrar, portar, kalla zoner).

• Undertryck påverkar andra system (värme, förbränning, mätutrustning).

• Kallras, obalans eller kortslutning i luftflödet.

Balansventilation med värmeväxlare och tryckstyrda fläktar (VAV) ger både bättre funktion och lägre energikostnad. Vid behov kan tilluften förvärmas, filtreras och riktas så att den samarbetar med processen – inte motverkar den.

6. Se till att systemet är servicevänligt och övervakat

Installera aldrig system där filterbyte, rengöring eller fläktåtkomst kräver demontering av annan utrustning. Kontrollera att:

• Filter kan bytas utan risk för kontaminering.

• Fläkten är tillgänglig för inspektion och lagerbyte.

• Tryckfallssensorer, flödesgivare och driftsövervakning är installerade.

Ett system utan övervakning är som ett filter som aldrig blir fullt – du märker inte att det slutat fungera förrän det är för sent.

7. Involvera skyddsombud, teknisk personal och arbetsmiljöansvariga

Ventilation är inte bara en teknisk fråga, utan även en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Vid nyinstallation eller ombyggnad bör man alltid:

• Utföra riskbedömning med tydliga exponeringskällor.

• Dokumentera luftflöden, filterval och ansvar för underhåll.

• Säkerställa att lösningen följer AFS 2009:02 (AFS om kemiska arbetsmiljörisker).

Sammanfattning

Att planera processventilation är en strategisk investering i säkerhet, effektivitet och driftsekonomi. Genom att identifiera emissionskällor, välja rätt teknik, dimensionera korrekt och samordna med tilluft och energisystem, skapar du en verkstadsmiljö som är både hållbar och framtidssäker. Ventilation ska inte ses som en nödvändig kostnad – utan som en integrerad del av verkstadens produktionskvalitet och arbetsmiljöprestanda.